Glömsk, babblig och tom på ord.

Egentligen har jag hur mycket som helst att berätta, skriva och prata om. Men orden försvinner för mig ibland. Typ som nu. Känner ett starkt behov av att få skriva av mig, men jag vet helt enkelt inte vart jag ska börja nånstans. Det brukar ofta resultera i en salig babblig och osammanhängade text.
Samtidigt som jag vill få ur mig så mycket som möjligt, ligger det en gnagande tanke i bakhuvvet om att jag kanske delar med mig av mig själv för mycket. Att jag skriver ointressanta saker. Men yet again – vet bara om att jag har 1 återkommande läsare, och det är min kära släkting och fruga Emelie, som jag tycker oerhört väldigt jävla mycket om! Och med tanke på att jag i alla fall har 1 läsare, känner jag för att försöka skriva så mycket jag bara kan. Och orkar. Jag vill ju gärna heller inte att det ska bli som ett tvång att jag skriver. Det var inte därför jag skaffade en blogg – att känna press & stress på att jag MÅSTE skriva. Nej nej, detta är bara för min egen del, och för min släkting som vill ha lite uppdateringar på hur det går med mitt liv och allt som snurrar runt mig just nu.

Ja, vad babbligt det blev nu här i början på detta inlägg. Men det skit man väl i?

Idag har jag varit hos ‘kotknäckarn’ för andra gången. Var ett väldigt kort besök där, kan inte ha tagit mer än 10 minuter. Och det ska människan ha 380 spänn för? Sjukt. Men, vad vet jag, den lilla tiden kanske är värd den summan pengar? Kändes i alla fall okej och någorlunda skönt när knäckningarna och massagen var över. Eller ja, massagen var väl härlig just när den pågick då. Haha. Åh, va knövligt jag formulerar mig just nu känner jag. Hoppas jag skriver någorlunda utförligt i alla fall? Om inte, skriv en kommentar om du undrar över något.

På tal om kommentarer. Det råkar inte finnas någon som läser min blogg och har några tankar/funderingar/frågor som ligger och snurrar nånstans? Ta och skriv isåfall. Det skulle verkligen uppskattas. Inget tvång dock. Men det skulle vara trevligt.

En grej som hände idag är jag fortfarande chockad och förvånad över. Jag glömde ta medicinerna i morse! Eller ja, i förmiddags (vaknade kl.11.00). Det var alltså lamotrigin, B12 och folsyran jag missade. Fick ta alltihopa tillsammans med kvällsmedicinen nu kl.20.00.

På tal om medicin. Är det kanske någon som vill veta exakt vad jag tar? Och kanske vill att jag skriver en kort bit om allihopa, samt när jag ska ta dom och varför? Släng in en kommentar då vetja! Fast, mest troligt är att jag kommer skriva om det även fast ingen kommenterar. Men det skulle ju somsagt hjälpa motivationen oerhört mycket om någon var intresserad av det hela.

Eftersom jag är jättedålig på att runda av inlägg, slutar jag med standardfrasen; Tills vidare – hörs, hej!

Slö söndag.

Idag har jag verkligen haft en slö dag. Har inte gjort nåt vettigt alls. TV:n har varit i fokus hela dagen. Fastnade för en (för mig) ny serie också. Unforgettable. Klicka på länken för info, för jag är för lat för att beskriva den själv just nu, haha.

Igår var min pojkvän på svensexa. Så jag tog tillfället i akt och drog ut en sväng jag också, fast med en kvinnlig vän då. Vi vart några stycken som drack och pratade, fast jag lyssnade mest på musik – eftersom jag fick välja musik hela tiden ungefär. Så det klagade jag absolut inte för! Hehe. Men det vart en någorlunda tidig kväll för mig ändå. Tappade totalt lusten för att dra ut på krogen. Tog en taxi hem till hjärtat istället. Lika bra var väl det.

Så just nu sitter jag här, med TV:n på i bakgrunden as usual, och slöar. Hjärtat har åkt iväg till Östersund för att påbörja sin arbetsvecka. Han fick ta med sig kameran han köpte till mig för nån vecka sedan.

Själv så ska jag knata ner på stan imorrn för besök nr 2 hos ‘kotknäckarn’. Och så ska en överläkare ringa mig nångång imorrn, om han kommer ihåg det. Var ju så att jag hade läkartid i fredags, men det blev kaos för hans del så han ställde in mötet. Tror jag nämnde det tidigare. Är fortfarande lite irriterad över det faktiskt. Men, nog pratat om det.

En sak som pojkvännen sa idag gjorde mig lite glad faktiskt. Du som läser kanske inte förstår, men det gör jag (såklart), och jag känner för att dela med mig utav det. I korta drag sa han ”Får jag tala om hur du är, med massa folk och sådär..?”, angående att vi ska tacka nej till bröllopspartaj. Massa främlingar och uppståndelse gör inte mig nå bra nu för tiden. Får ångest, blir stirrig, nervös, tyst och på helspänn – kortfattat. Känns skönt att han förstår mig, och att han tänkte på mig på så vis.

Men på tal om ostbågar, såhär vacker gjorde pojkvännen mig idag mitt på dagen. Haha! Rödklädd ninja som inte har några konturer, haha! Tycker bilden är skitrolig!

 

Tills vidare – hörs, hej!